28 augusti 2011

Andy McKee - For My Father



I natt saknar jag dig så att det gör ont.
Så ofattbart ont i hela mig!!

Minnen , bilder & fraser spelas upp i mitt huvud som filmer & tankarna tar aldrig slut.

Allt jag vill e att krama dig & va nära dig =´(
Vill hela tiden ringa dig bara för att höra din röst .
Jag vet inte hur många ggr jag bläddrat i telefonen & sett ditt nr ,
det gör lika ont varje gång men jag vägrar ta bort det.
Jag vägrar ta bort dig , på något vis...

Du va ju den starka & envisa med en vilja av stål.
Du kämpade alltid vidare stolt & målmedveten.
Visste du vad som skulle komma & att det var dax ?
Fanns jag i dina tankar ,
i dina drömmar när du somnade in ?


Tusen frågor utan svar ...

Ord kan inte beskriva hur du fattas mig ...

Jag Älskar dig nu & för alltid Pappa !!





23 augusti 2011




Idag hade varit en perfekt dag att gå i skogen Pappa!
Det har regnat massvis sen du gick bort exakt för en vecka sen idag &
varje gång det regnar gläds jag för jag vet att du hade blivit glad för svampen kunde växa.

Det pratade vi om för inte så länge sen .
Att du & din vän ville upp till Norrland & tänkte mellanlanda här hos mig & sova över för att
vägen upp dit skulle blivit så lång att köra i ett streck.
Men du visste inte riktigt när det skulle bli , i början på augusti eller kanske lite senare ..

Det berodde lite på vädret & om det regnat så det fanns nån svamp att plocka för dig.

Du kom aldrig hit en sista gång , men det kanske fanns en tanke med det också ?
Istället åkte du upp till Lena & vad jag har fått berättat för mig va du Riktigt Lycklig där uppe.
Du gjorde allt det där som du älskade , trotts att du vart dålig där uppe .
Och en kväll när ni satt där vid brasan & röken for runt rakt på dig & dom frågade om du inte skulle flytta på dig så sa du ungefär att : Neeeej, det här har jag längtat efter!!!!
Och jag kan se det framför mig , att du satt där glad i själen över din vistelse &
tiden där uppe.
Det e bara det som lindrar saknaden efter dig , tanken på att du faktiskt var lycklig.

Så länge som du varit sliten, sjuk & krasslig min fina .
Det känns som att den tiden där uppe var utstakad bara för dig ,
för att du verkligen skulle finna ro & lugn i allt . . .

En del dagar sitter jag & grämer mig i allt som aldrig blev sagt eller gjort.
Andra dagar kan jag inte känna eller fungera alls & bara e ledsen.
Och vissa dagar försöker jag tala med dig & finna ett lugn , med det e svårt att hålla ihop.

Jag Vet att du inte tyckte om att se någon av oss som e kvar ledsna & jag försöker för dig att låta bli , att tänka på allt det fina , men slås ständigt av tanken att jag bara vill ringa dig & höra din röst .
Att jag inte fick det avslut jag hade behövt med dig kommer jag aldrig kunna ändra på ,
men det fick å andra sidan ingen av oss tror jag ...

Känslan e överväldigande & svår att veta vart man ska göra av & hur man ska reagera & fungera i vardagen med allt runt om.
Men det får vara som det e just nu , ta den tid det tar ..


Jag hittade ett så fint stycke som jag skrev tidigare idag :
Sorg går inte över. Den tar bara en annan form. En sorg är som havet...
Till att börja med är vågorna väldigt stora. Sen kommer dyningarna men havet blir aldrig mer stilla.
Och det tror jag verkligen på ..

Alltid ska jag bevara dig i minnet & i hjärtat & jag vet att det kommer komma dagar då jag inte ens vill gå ur sängen & allt bara känns för tungt som det gjort nu vissa dagar.
Men jag ska komma igen & försöka kämpa på som du hade velat .
Låt det bara få ta den tid det tar , alla sörjer vi olika ...

Det jag självklart grämer mig över e att jag hade velat ge dig något , nått att vara stolt över.
Jag hade velat att du skulle se mig lycklig nån gång , att du kunde vara med om jag skulle få ha ett riktigt bröllop nån gång & överlämna mig där , eller att du skulle få se mina barn.
Jag vill ge dig något att vara glad & stolt över .
Dina andra tjejer har skänkt dig barnbarn , ni har spenderat mkt tid tillsammans genom åren & du har följt dom på nära håll alltid &
det vet jag att både du & jag önskat att vi också kunnat haft ..
Nu blev det ju inte så & det fattas mig.
Känslan av att göra dig stolt & ha åstadkommit nånting stort...

Jag tänder ljus för dig varje dag & har det intill mig här på data bordet .
Och fotona på dig & dom på oss när jag va liten håller jag kärt & pratar med hela tiden , hur dumt det än låter ...
Tavlan jag fick av dig som sen julklapp för något år sen sitter uppe , den med dom fina snöklädda bergstopparna på & vatten draget nedanför.
När jag tittar på den tavla så ser jag dig i den , den riktigt andas din själ & jag älskar den.

Den här låten spelade du för mig på pianot när jag va liten..
Den ger mig Hopp & jag känner dig nära !


http://www.youtube.com/watch?v=GlRQjzltaMQ



Jag Älskar Dig!!!!!

Du finns alltid i mitt hjärta & e för alltid en stor del av mig!



19 augusti 2011


Vila i Frid Älskade Pappa




Det e svårt att med ord beskriva hur detta känns ...
Min Älskade Pappa som va så framåt , full med temprament & liv lämnade oss nu
Tisdagen den 16e Augusti.
Saknaden e enorm & inga ord kan egentligen förklara hur det känns just nu.
Det som inte fick hända har nu hänt & nu står man här chockad & helt omtumlad.

Dagarna sen dess har varit enormt tunga .
Ibland e jag helt förstörd å ledsen , ibland skrattar jag åt minnen & pratar med honom , och sen stundtals e jag bara helt tom...


Jag kan inte ta hand om känslorna riktigt , vet inte vart jag ska placera dom så att dom inte
bubblar över , men det här e ett sätt för mig att sörja & hantera det som hänt.
Att få skriva ner tankar & funderingar & minnas det fina med bilder & text för att
Hedra Dig Min Fina Pappa




Den här bilden e från när jag & sofi åkte ner på Linnéas Födelsedag & överraskade henne.
Det va en underbar vistelse hos er.
En fantastisk dag på stranden , röda om nosen kom vi hem , glada i hågen , tog ett glas vin ihop & du spelade piano för mig som du gjorde när jag va liten.
Utan noter , bara med själ & känsla .. det var du det.
Att bara få vara nära dig gav mig ett lugn & jag såg på dig med beundrande ögon som jag alltid gjort sen jag va en liten flicka.
Du e ju min Pappa , stor & stark & i dina armar har jag alltid känt mig liten & trygg.







Jag har tusen minnen av stunder tillsammans med dig min fina.
I Dalarna på Bäversafari i en kanot tidigt tidigt vid gryningen , stilla vatten & bara ljudet av paddeln som slog i vattnet & våra viskanden.

Hundspann & varm chocklad tillsammans med ett gäng ylande jyckar i den kalla snön.

Dagar i skogen som liten , du lärde mig vilka svampar man fick äta & inte.
Du stolpade iväg med stora bestämda kliv mellan granar & stenar & jag som liten lintott sprang glatt efter.
Ibland bar du mig på dina axlar.

Våtmarker & hjortron , & nog fick du lyfta upp mig när jag fastnade med hela benet i marken
, blöt ända upp till låret.
Vi plockade murklor på dom kala fälten där man fällt träd , där växte dom som bäst sa du
.


När Du & familjen flyttat till Eksjö fick jag följa med dig till jobbet.
Så stolt höll jag min lilla hand i din stora fasta & följde dig vart än du gick.
På konferanser & möten satt jag tyst & fint å ritade i mitt block som jag fått av dig & läste tidningen du gav mig... den dagen va underbar för mig.


Det va en annorlunda känsla att vara hos er.
Alltid så spännande .

Det va konstig exotisk mat jag aldrig provat innan , musik , dans & heta diskutioner jag inte var van vid.

Jag tackar dig för allt det du givit mig.

Att jag fått vara i mitten av allt det där.

Det som format mig till den jag e idag.

När jag var liten var jag tyst & timid , tillbaka dragen men nyfiken.. mer som mamma.

Nu med åren har något hänt.


Lite mer för varje dag liknar jag dig pappa , inte i allt men i mycket.
Jag argumenterar häftigt , jag har åsikter jag står för i alla väder , precis som dig är jag rak & ärlig med bra värderingar & en bra grund att stå på.

Det har du givit mig , tillsammans med vackra minnen.
Ingen kunde sätta sig på dig , du va stark mentalt & du syntes när du kom in i ett rum.
Det var sån du var min älskade ...

Det ska jag hedra , DIG ska jag hedra resten av mitt liv.
Jag ska försöka kämpa på , slåss med mina Demoner & vinna precis som jag vet att du ville jag skulle göra.
När stunder e tuffa & det känns som man bara vill ge upp ska jag tänka på dina ord & ditt sätt att se på livet & kämpa vidare.

Sista tiden i livet spenderade du i skog & mark ,
med fiske & förmodligen svamp plockning precis så som du ville leva.
Det va sån du va min lappskojs till far , du va ett med naturen & det var där du fann ditt lugn & din tro.

Du lämnade oss med en Otrolig sorg & saknad men nånstans i det hela kan jag känna en frid i att du just fick göra det du älskade den sista tiden i livet.
Jag kan nästan känna din sinnesro när du gick där & filosoferade ( förmodligen i stövlar & grön oljerock eller så)

Med en svampkniv i bältet , kanske ett fiskespö i handen & varför inte några kalla i ryggsäcken?
Du visste vart din fristad var & du lämnade oss precis på det viset jag tror att du ville.


Ofta hittade man dig i köket med ett glas rött eller G&T på diskbänken trixandes ihop en fantastisk måltid för oss alla att avnjuta tillsammans .
Du va en fantastisk kock med hjärta & själ i det du gjorde.
Och jag hoppas & tror att jag fått mina matlagnings skills från dig min fina!


På min 25-års dag var jag den gladaste någonsin .
Hela familjen & vännerna var samlade här & DU kom upp för min skull!
Det e något jag aldrig glömmer & jag alltid kommer att bära med mig.
Hela eftermiddagen va du med mig på salongen då dom lockade mitt hår i timmar & jag gjorde mig i ordning inför kvällen.


På middagen ställde du dig upp , plingade i glaset & höll ett tal om att det värmde ett gamalt fadershjärta att alla var där & det va så stort för mig.
Jag kunde inte hålla tillbaka tårarna & den kvällen var oändligt lycklig för mig.



Det finns så många minnen som lever vidare i mitt hjärta & där kommer jag alltid bevara dig.
Ibland känner jag din närhet & det vill jag alltid göra.

Genom tankar , minnen & musik kommer du alltid vara mig nära & ibland ska jag plocka fram brev & vykort du skrivit när jag saknar dig som mest för att känna dig nära igen.

Du lever alltid vidare med mig, med oss ..
Och nu vet jag att du funnit Frid på andra sidan.


Jag Älskar dig!

~ Din Ellinor ~





( Jag får be er som läser att inte kommentera detta Öppet på Fb då med respekt till resten av familjen som sörjer . Jag har valt att blogga för min egen skull & för att få ut min sorg & hedra min far , men det ska inte behöva betyda att andra ska tvingas läsa & känna att det e tungt om dom inte vill. Här kan man välja att gå in & läsa eller inte , det känns bäst så . Men kommentera gärna i bloggen eller i privata mail till mig .. Tusen tack för er hänsyn !! )




11 augusti 2011

Don Omar - Danza Kuduro ft. Lucenzo Video Oficial Con Letra








REDAN Torsdagen den 11 Aug!! ^^

Tiden går så sjukt fort nu för tiden .. sommaren e ju för fan nästan slut??!!
Jag har inte badat , inte varit ens i närheten av en strand å solat har jag inte ens endaste gång :/ Vart fan tog tiden vägen!!??!?

Anyway. . Idag spelar DON OMAR på GLOBEN & jag önskade jag kunde se honom , men den möjligheten finns ju inte .
Undrar om han ens kommer till Sverige nå mer sen ?

Hmm.. Hur som helst , Förra veckan va ju "Karneval" här i stan ..
Själva marknads stånden å allt va väll inge speciellt kul alls, men d va en skön stämmning å jag gick å lalla med SyrrAnn å Dimman på stan fredagen å sen blev det en liten soft utgång med Lena =)
Där jag för övrigt träffade Andra Lena , som flyttat t sthlm , inte ofta vi ses ALLs men det va mysigt att prata lite =)

Lördagen gick vi ut alla tjejer jag , chooch, bella, jennie , jasse å Moffa mf ..
Va väll en Ok kväll .. väääldigt mkt folk bara ..

Träffade Linda en snabbis nu också när hon va Uppe fr Malmö ..
Saknar dej Vännen min!

Och sprang på Min gamla goa vän Katty på Karnevalen , uuuuf vilka minnen vi har du å jag , så trist att vi inte ses oftare!

Har faktiskt inte varit en bra period alls nu dom sista 2-3 v .
Varit jätte depp å så.

Lyckades åka med Mamma t Norrk över dagen bara , å hälsa på min Bästaste Soso
också som va här uppe en snabbis.
Vi myste hemma bara med lite vin , käkade lite å umgick, kanon mysigt .
Å så va Daniiii å Ananananananananas Nano med , Såå underbara =)

Men så fort jag kom hem krasha jag igen , så himla jobbigt.
Borde va skit glad att jag ens kom iväg å lyckades utan att må dåligt .
Men nä jag kommer innanför mina väggar hemma blir jag bara såååå himla ledsen å mår skit flera flera dagar efteråt.

Känns verkligen trist att åka iväg å lyckas å sen inte kunna känna en gnutta av glädje att man lyckats .

Hur som .. Nu e jag bara hemma, gör inte många knop som vanligt å bara ÄR.
Inte så speciellt avkopplande å skönt som det låter alls om jag får säga det själv.

Igår åkte Jag å Angeliqa ner på stan å hon bjöd mig på mat , Tack finaste igen !
Satt å pratade i timmar om ALLT verkligen ALLT & jag uppskattar alltid
stunderna vi har ihop, dom ger så mkt!
Tack för allt du gör Å för att du Finns!

Kanske dax att solla bort lite folk i vänskaps kretsen igen , folk som snarare skälper istället för hjälper, som bara har tid för sig själva å sitt å som inte tar en som man e ?!? Aaaa får nog bli så .
Jävulskt trött på folks nonchalanta sätt gentemot andra många ggr.

Annars händer för övrigt INGENTING. ^^

Helena e Hemma över helgen å vi ska ses nån dag i helgen tror jag bestämmt.
Kanske blir en utgång i helgen om jag har lust å pallar å om ekonomin magiskt ordnar upp sig!?

Nu ska jag se film, å HOPPAS att det INTE börjar Åska !!! IGEN!!

Har skickat in min Överklagar t FSk förra veckan iaf , tack Siska för den hjälpen , vi e ju rätt kloka när vi slår våra små huvuden ihop you and i ;)
Nu hoppas vi bara att det blir som jag önskar å hoppas, annars överklagar jag till Länsrätten!

Ha en bra dag alla.. i sure am tryin!!


01 augusti 2011



Idag var en bra dag!!


Idag har jag lyckats göra något jag inte brukar.
Jag & Mamma åkte iväg till Söderköping & hälsade på syrran å familjen som campar där just nu denna veckan.
Jag antar att dom flesta vid det här laget vet hur jag funkar å att jag syftar på att jag annars inte åker nånstans pga min Panik ångest när jag berättar om dagens utflykt ...
Mamma ringde & frågade om vi skulle ta en sväng å på 10 snabba sönderstressade minuter hade jag bestämmt mig att FUCK IT... JAG SKA MED!!!
Känns rätt bra att jag tog det beslutet .. eller asså mamma försäkrade mig om att det va OK a
tt vända anytime om det blev jobbigt å med den vetskapen gick det lättare .

Det jag NU ville komma till egentligen e tomheten..
Den satans tomheten som kommer när jag kommer hem nånstans ifrån efter att ( en gång om året typ )lyckats ta mig nånstans utanför
stan .
Sist lyckades jag ju hamna i Norrköping med Bästaste Soso , den bästa vistelsen på ÅR OCH DAR ..
VERKLIGEN!!! Å det e med underbara minnen jag minns tillbaka på den "resan".
Men jag minns också hur jag mådde då jag kom hem , jag blev heeelt jävla sänkt.
Lite som Just Nu faktiskt =(

Jag borde för tillfället vara glad , stolt å känna mig fantastiskt piggelin över att jag kom iväg.
Men NEJ!! Det känna bara tomt , ensamt å blä i mig.
När jag väl lyckats komma iväg nånstans ( som som sagt nästan aldrig händer ) så går jag helt in i väggen efter nån timme då jag kommit hem samma kväll!! Skare vaa sååå???!!!!! :(

Känner mig inte stolt eller glad alls .. bara nere .. *suck*
Om jag ska kämpa , försöka utsätta mig för små små steg för att bli bättre för var gång jag lyckas , kan jag inte få leva på d
om gångerna då ?
Kan jag liksom inte få må bra efteråt då ??
Men näää det gick inte !!!??? För då ska man må dåligt att man åker hem till tomheten å bara
känner ingenting!!??!

På vägen dit idag va det tufft som fan .. små små kringliga skogsvägar / landsvägar
som jag inte åker annars , sen en satans färja över till andra sidan som fraktade bilarna.
Båt åker jag ju inte heller .. dom ni nog förstår vid det här laget!
Men där stod jag å klängde på mamma som försökte prata om fiske , mina morföräldrar som alltid fiskat där vi befann oss , gamla minnen å allt annat hon kom på dom där stackars 5-10 min det tog över vattnet.. allt för att jag inte skulle må dåligt..
Efter några mil på något större vägar , kanske ... så kom vi fram till Söderköping .
Och det kändes lite bättre där faktiskt ..
Det fanns ju faktiskt folk , hus, pizzeria å nån liten butik här å där.
Äntligen kunde jag andas litegrann iaf...


Vi tita in på campingen , kollade nya husvagnen en snabbis i värmen hos Syrran med familj å sen åkte vi ner på byn...
Jag å mammsen käka lite å sen mötte vi upp dom andra å knata till Smultronstället .
Dom e kända för sina Hysteriska glassar..

Ja asså dom låter inte så mkt.. men dom e Extremt stora vill jag lova!!!

Man fick en hel bok / glassmeny med glassar i olika formationer från 60- 375 spänn!! Det ni!

Dom andra gick loss på sånna MegaBerg med glass , medans jag å mami tog vanliga kulor bara .. smaka inte tårta dom jag just råka ta ( SÅ KLARTT?!?!?) men det va kul å se stället!

En mysig dag tillsammans med familjen helt enkelt !!
Vägen hem tog vi genom Norrköping så jag slapp BåTfaN , men nu har jag åkt iaf !!?!

Kändes skiiit bra bara jag såg norrköping å stan å större vägar å hade Mamma sagt , ÄH VI DRAR T MALMÖ NU så hade jag inte bangat alls , verkliiigen inte!

Men så Fort jag kommer hem så krachar jag ju !!!
VARFÖÖÖÖR!!? :(

Jag behöver åka bort mer , fort , snart ,nu nu nu för att kunna bli bra i det här ..

Kan inte vänta 5 månader tills nästa lilla dagstur, jag vill bli av med den här skiten Nu, Pallar inte ha det så här längre!!!

Undrar om jag mår så här å blir så depp när jag kommer hem för att jag vet att jag inte kommer iväg å får känna den känslan av frihet som det e för mig PÅ LÄNGE igen.

Eller om jag ser det som en engångsföretéelse att-Aja det gick ju nu idag , 1gg , men sen da ?

Eller vad fan e mitt problem? =(

Vad e Meningen med allt da om jag ändå mår skit när jag kommer hem igen ? va ?


Ni ska bara veta hur mkt ni tar förgivet det här med friheten ni har mina vänner.

Att om ni e lediga KAN om ni så skulle vilja packa in en bil med Polare å dra t Sthlm , t Danmark eller Tyskland över en helg.
Att ni any given day KAN få ryck å dra t Heron å kolla bio eller till IKEA bara för att ni känner för det .. å ännu bättre KAN ta en sista minuten bara för att ni faktiskt förtjänar det å har råd just nu.

Vet ni vilken sanslöst trasig känsla det e att vilja mer än något annat , men inte kunna pga sånt skit som Panikångest i ens liv?


Jag avundas er på DET viset ...


Ta vara på den frihet ni har , spendera era dagar väl , lev livet ni som kan ...

Och uppskatta det ni faktiskt har för DET KAN tas ifrån er på ett ögonblick!!


Peace and Love!