Sen tisdag natt .. efter midnatt...

Gick å la mig i tid ikväll strax efter 22 nån gång , för att jag ska upp efter 7 imorgon.
Men jag har bara legat å stirrat i taket..kan inte sova just nu ....
Upp tidigt för att åka till mag speciallisten å äntligen få expert hjälp , e det meningen. Dom kommer vilja ta blod prov & göra gastroskopi men jag vägrar .
Dom får röntga magen istället & ta stick i fingret max på sin höjd. Annars kickar panikångesten igång igen å det pallar jag bara inte , fan att man ska ha det så här.
Men men , nu ska det eventuellt bli ett slut på den ena problemet iaf ..magen, & tacka Gud för det!!

Vilken lättnad det skulle vara att kunna funka som alla andra , kunna äta & dricka vad man ville När man ville utan sanslösa magsmärtor i veckor efteråt...
Å så ångesten, denna panikångest jag levt med nu 10 år av mitt relativt unga liv...
Kommer den någonsin försvinna & låta mig leva mitt liv som jag vill ?
Ska jag kunna åka vart jag vill , när jag vill utan ångest?
Kommer jag kunna flyga utomlands utan minsta problem?
Gå till tandläkaren utan att få panik, kunna ta blodprover som dom flesta andra utan att flippa?
Kommer jag klara av att bli gravid & känna alla symptom utan att kroppen kickae igång ångest attacker ?
Tusen frågor å tankar utan svar... varför ens tänka på det ? Det gör jag egentligen inte heller så , tar det mer som det kommer ...
När det kommer.. Men självklart finns funderingarna där , nånstans därinne om hur livet ska bli med allt.


Inte nog att man har nog med livet som det e i sig .. vardagen, relationer , familj , vänner .. Utan också alla hinder som inte alla andra har.. *suck*

Vilken fröjd det skulle vara att bara vara som alla andra .. varför e inte jag så ? Var det jag som drog denna lotten eller tilldelades jag mitt liv av en anledning ?
Varför ser jag saker som andra inte ser då dom e för upptagna med att se det ?
Hur kan jag bry mig om människor som inte ägnar mig en tanke så länge dom inte behöver mig?

Som jag sa för några veckor sen , det e slut på snälla Ellie nu som bryr sig om andra å ser andra som mer viktiga än sig själv.. den damen finns inte längre..
Men tanken om varför det varit så , å hur folk fungerar kommer nog aldrig att försvinna..
Hur kan jag känna så mycket hela tiden när andra verkar stänga av totalt så fort det inte rör deras eget välbefinnande å deras intresse? *suck igen *
Mycket tankar som svämmade över nu kanske... hmm.. men kommer dom så kommer dom right?
Jag hade nån dag då jag bara va såååå sanslöst jävla pissed off.. Arg så jag hade kunnat nocka nån utan att blinka å inte kännt nått sen.. tror det va igår eller så .

Kyrkan i skånes Fagerhult...

En hund ifrån Ola´s Coytus.



Men idag har varit en lugn dag , ingen ilska alls.. inte så .. dagen har varit lugn , men seg, händelselös.. tills jag la mig.
Då kicka tankarna igång, jag mindes OLA , våran Älskade OLA som gick bort för ca 8 år sen .
En släkting som ingen nånsin kommer glömma, en helt fantastisk man som ingen verkligen INGEN annan!!!
Mindes allt om honom när jag la mig i natt , kunde höra honom skratta & se honom framför mig när jag slöt ögonen.
Jag hörde musiken vi spelade om & om igen & det kändes som att allt var tillbaka igen , bara för en stund..
Men en stund efteråt var det bara tomt & tyst igen & jag insåg att inget fanns kvar.
Inte hans värme , inte hans leende , inte skrattet & inte han =´(

Måste försöka sova snart ... upp tidigt imorgon bitti .. usch ... Ibland e det jobbigt att vara ensam.
Men snart måste det vara min tur på flera vis än ett att må bra & känna mig hel igen.

Just nu har jag ingen dålig period så som jag haft tidigare , bara bra & dåliga dagar.
Och det tackar jag så sanslöst mkt för, att jag slipper vara längst ner & kräla & inte veta om jag ska komma upp igen .
Trotts alla tankar å ledsamheten dom sista dagarna så e jag stark. Jag vet att jag har mig själv & vad jag e bra på & dom sidorna kommer aldrig försvinna.

Åter igen e ensam stark & trotts motiga dagar kommer jag komma ut starkare än någonsin på andra sidan, det e min tur nu!!!