Galet skönt.. igår fick jag ryck.
JA! Mer än vanligt asså !!!
Stängde av mobilen helt, ingen data, va sjukt deppig , låg å mådde piss.
Ville verkligen inte se eller prata me nån .
Så jag dränkte mina sorger i en flaska champagne & kollade julfilmer tills jag somnade.
Idag satte jag på luren på eftermiddagen..
Käkade sen frukost å nu sitter jag här bara .. å funderar ..

E definitivt inte på topp idag heller, men jag har iaf ätit en gång.
Jag e verkligen såååå trött på tillvaron nu..
Liksom fått nog känns det som.

Att folk ska kunna behandla en hur som helst , ekonomin suger , hälsan e ingen höjdare, ensamheten e outhärdlig vissa dagar, snart jul som inte alls känns som den ska , jaa d e mkt nu!!

Det e så här det känns just nu , ingen av bitarna e i balans & vissa dagar ere riktigt tungt.
Jag tänker inte tänka på andra nå mer.
Jag ska som alla andra säga saker jag tänker utan att tänka om det kan såra, jag ska bestämma träff me folk å inte dyka upp, jag ska skita i att höra av mig & jag ska framför allt tänka bara på mig själv!
Faaaan så ensamt det kommer bli??! =/


Hmm ja anledningen att folk e så nu e väll just det , dom e ju inte ensamma.
Folk som skaffar förhållanden tror sig ha nån gudomlig rätt att skita i sina vänner helt plötsligt.
Viss har man mindre tid , det förstår jag med.
Men ibland handlar det om en så simpel grej som SÄTTET man gör saker å ting på..
Man kan välja att bry sig å göra saker fint , eller så kan man välja den som ALLA tycks välja nu för tiden ... att skita i vilket.. att ba hoppa över sina vänner & planer man har tillsammans utan att ens höra av sig .

Det värsta e ju inte att det handlar om EN vän eller EN gång .. utan det e i stort sätt ALLA vänner man brukade umgås med, nästan HELA tiden..
Vissa av dom har man inte sett eller hört nått av på MÅNADER & oavsett om manhör av sig hör man inte ett ljud tillbaka..
Ska det kallas vänskap det ??
Och att man sen träffas 1 gg å har det trevligt väger inte upp att dom senare betér sig preciiiiis lika
dant igen dagen efter.. och i fortsättningen.


Hur gör man då ? Skiter man i att ha dom som vänner helt då liksom ... å sitter ensam året runt?
Eller tar man den här diskutionen med dom för 10e ggn & talar om hur sanslöst ledsen & sårad man e & blir gång på gång?
Men till vilken nytta då , vad ska få dom att förstå & inse vad dom gör & ta det på allvar nu ?

Jag vill inte ha vänner i mitt liv som ja träffar å festar med bara .. det ger inte så mkt.
Vill kunna prata på vardagarna me, umgås & så fast det inte e helg!!!!
JAAAA tänka sig , vilka sanslöst stora krav man har va ?!?!
Att kunna prata med sina vänner & träffas ÄVEN om deras kille e hemma, även om det e vardag & även om vi inte gör nått speciellt.
Dom stunderna betyder massor för mig... men nä.. fokk tycks bara ha tid när dom själva kryper ur skinnet av tristess & inte har nått att göra .. Och det funkar inte för mig!


Näää hörrni, jag blir inte klok på det här... Snart har jag fått nog för sista ggn och då vet jag inte vad som händer..
Det konstiga e ju hur folk reagerar när man e ärlig & talar om att man e sårad & hur man upplever det hela osv...
Oftast nekas det& säger ..nää så ere inte!!!
Men då e väll grejen att om JAG känner det så , så kanske du ska göra på ett annat sätt, OM du bryr dig dvs.. så jag slipper känna så?
Inte bara säga näää så ere inte ??
Men å andra sidan det e väll i dom lägena man VET om dom bryr sig om MIG eller inte ...


Vad ere som får folk å tro att jag älskar att lyssna på deras problem & finnas för dom i tid & otid?
Bara för att jag gärna gör det för dom jag älskar betyder det inte att folk ska vräka ur sig av sitt till mig & sen när jag mår dåligt eller vill ha nåns åsikt så e folk bara likgiltiga & jag får knappt nån responds alls.
Man utnyttjar väll inte sina vänner .. bara för jag e snäll kommer jag inte ställa upp & alltid finnas kvar.


Folk har alltid tagit mig för given har jag märkt, undrar ens om folk skulle sakna mig om jag var borta en dag ur deras liv?
Vissa har jag redan valt bort pga deras beteende.. skönt i vissa fall, tungt i andra.
Jag kanske behöver det ? Kanske jag skulle må sjukt mkt bättre utan alla dessa som kallar sig mina vänner .. för inte mår jag bra av att bli ignorerad, bortglömd & bortvald ofta iaf.



Palla ... Ciao!!